Var får du dina nyheter på morgonen? Från DN, SVT eller Omni? Genom flödet på Instagram, TikTok eller LinkedIn? Eller frågar du ChatGPT vad som har hänt?
Det sistnämnda är fortfarande ett ganska ovanligt sätt att ta del av nyheter. Men inte så ovanligt som man skulle kunna tro – och framför allt växer det snabbt. Enligt Reuters Institutes Digital News Report 2026 använder 10 procent av de tillfrågade AI som ChatGPT, Gemini eller Claude för nyheter minst en gång i veckan. Året innan var motsvarande siffra 7 procent.
I Sverige är användningen något lägre, men ökningen desto tydligare. 7 procent av svenskarna använder nu AI-chattbotar för nyheter varje vecka, jämfört med 3 procent för ett år sedan. På ett år har alltså andelen mer än fördubblats.
Yngre går före
Som med mycket annat som rör AI är användningen betydligt högre bland yngre. I Reuters undersökning använder 17 procent i den yngsta åldersgruppen, 18–24 år, AI-chattbotar för nyheter. Bland den äldsta gruppen är motsvarande siffra 5 procent.
Det finns samtidigt anledning att vara försiktig med att dra alltför stora slutsatser av siffrorna. Bara 1 procent uppger fortfarande att AI är deras huvudsakliga nyhetskälla. För de allra flesta är ChatGPT och liknande tjänster alltså inte en ersättare för journalistik eller andra nyhetskanaler, utan ytterligare ett sätt att hitta och förstå information. Reuters beskriver också utvecklingen som snabb snarare än explosiv.
De som använder AI verkar faktiskt gilla nyheter
Men det finns en ännu mer intressant del av undersökningen. Det är lätt att tro att AI är ytterligare ett steg mot en ytligare nyhetskonsumtion: först läste vi papperstidningen, sedan artiklar på nätet, därefter rubriker i sociala medier och nu ber vi AI att sammanfatta alltsammans åt oss. Men Reuters siffror ger en annan bild.
Bland dem som använder AI-chattbotar för nyheter tillhör 38 procent den grupp som Reuters kallar ”news lovers”, jämfört med 22 procent bland samtliga svarande. Rapporten beskriver dem som power news consumers: människor som tar del av många olika nyhetskällor i många olika format, och som aktivt söker information. Så AI verkar alltså framför allt locka människor som redan konsumerar mycket nyheter och som lägger till AI som ytterligare ett verktyg för att få ännu mer.
Nyheten blir början på en konversation
Det här blir ännu tydligare när man tittar på vad människor faktiskt gör med AI. Det vanligaste användningsområdet är att ställa följdfrågor, vilket 42 procent av AI-nyhetsanvändarna uppger att de gör. Fördjupning alltså.
Det är en viktig skillnad mot hur vi traditionellt har konsumerat nyheter. Om du läser en artikel om att Riksbanken ändrar styrräntan får du den förklaring som journalisten och redaktionen har valt att ge dig. Med en AI-tjänst kan du fortsätta fråga varför Riksbanken gjorde så, vad det innebär för ditt bolån, hur Sverige skiljer sig från resten av Europa eller vilka ekonomer som är kritiska mot beslutet och varför. Nyheten blir då inte längre slutprodukten, utan början på en konversation.
Samtidigt ska det också sägas att det är 35 procent som helt enkelt använder AI för att få de senaste nyheterna, 34 procent för att sammanfatta nyheter och 30 procent för att få nyheter förklarade på ett enklare sätt. Här verkar det snarare handla om att få en enkel och snabb bakgrund och uppdatering.
Reuters frågade också användarna varför de använder AI för nyheter, och det vanligaste svaret var just att de ville ha mer djup eller förklaring. Andra vanliga skäl var att snabbt kunna sammanfatta komplicerade historier och att sammanställa information från flera olika nyhetskällor. Som sagt, det verkar handla om att användarna vill veta mer eller förstå något som är svårt att förstå.
Min egen första nyhetskoll har redan flyttat till AI
Jag märker den här förändringen på mina egna nyhetsvanor. Varje morgon klockan 06.30 får jag en AI-genererad brief över de viktigaste nyheterna från det senaste dygnet. Jag har själv bestämt hur den ska se ut: exempelvis är jag inte så intresserad av sportnyheter så det har jag valt bort.
Men själva sammanfattningen är egentligen inte det mest intressanta. Om någon av nyheterna väcker mitt intresse kan jag direkt be om bakgrunden, fråga varför något har hänt, jämföra olika perspektiv och så vidare. Faktum är att det är precis det som händer var och varannan dag.
Det är där skillnaden mot en vanlig nyhetsbrief blir tydlig. Jag får inte bara en sammanfattning av nyhetsdygnet. Jag får också möjlighet att fortsätta utforska det.
AI ersätter inte journalistiken – men lägger sig ovanpå den
Det finns förstås problem med den utvecklingen. AI kan ge felaktiga svar, missa viktiga perspektiv eller ge en alltför säker bild av något som egentligen är osäkert. Samtidigt så blir AI hela tiden bättre och än så länge är det 87 procent av befolkningen i Sverige som tar till sig nyhetskällor online under en vanlig vecka och 47 procent får nyheter via sociala medier, medan AI än så länge ligger på 7 procent. Det handlar alltså inte om att AI plötsligt håller på att ersätta våra etablerade nyhetskanaler. Ännu har inte de stora medierna anledning att fundera på hur de egentligen ska kunna ta betalt i framtiden (men snart måste de nog tänka på det!).
Nyhetsläsning genom AI handlar egentligen om att ytterligare ett lager håller på att läggas ovanpå medierna. Och det lagret fungerar annorlunda. Vi går från att bara läsa vad som har hänt till att kunna fortsätta fråga: Varför hände det? Vad betyder det? Vem tycker annorlunda? Vad är bakgrunden?
På så sätt finns det något paradoxalt i utvecklingen. AI gör det möjligt att konsumera nyheter snabbare och nöja sig med en kort sammanfattning. Men för den som verkligen är intresserad gör samma teknik det också betydligt enklare att gå på djupet. Vilken av de båda perspektiven kommer dominera om fem år? Det är det nog för tidigt att säga.
Michael Falk
